Se alla program här >>>
I Detta avsnitt talar vi om den ekonomiska utvecklingen i Sverige, ärligheten bland politiker, klimatfrågan, vänsteraktivisten i våra myndigheter mm.
Med utgångspunkt från EU-kommissionens nyligen släppta prognos för BNP-utvecklingen för de europeiska länderna, där Sverige hamnar på fjärde plats från botten, beskriver Lars Bern sin syn på den ekonomiska situationen för Sverige. Prognosen förutspår att Sverige skall få 1,1% BNP-ökning men med tanke på att denna procentsats ungefärligen motsvarar landets befolkningsökning skall vi inte räkna med att få något tillväxt alls då man ser på BNP per capita.
Lars Bern ser flera rekvisit som konstituerar U-länder t.ex. kriminaliteten, allt sämre infrastruktur, elektricitet som inte räcker till för expansion av företag. Sverige är inte längre ett rikt land utan ligger någonstans i mitten och rasar dessutom hela tiden neråt i jämförelse. EU-avgiften skall höjas nu etappvis under de närmsta åren trots att Sverige inte har någon tillväxt.
Vår avgift närmar sig nu 55 miljarder samtidigt som beräkningar visar att vi får tillbaka ungefär 11 miljarder. I en jämförelse med övriga länder i Europa minskar den genomsnittliga förmögenheten per capita i Sverige. Paradoxalt nog så ökar samtidigt de extremt förmögna i landet. Sverige har enlig Bern två stora slukhål nämligen migrationen och klimatagendan. De extremt förmögna har väsentligt lättare att på olika sätt komma undan dessa kostnader än de vanliga medborgarna.
Med referens till Swebbtvs program Fjärde statsmakten 26, där ett äldreboende enligt politikerna måste utrymmas, så har det kommit fram intressanta uppgifter. Det visar sig att det kommunala fastighetsbolaget Micasa som förvaltar fastigheten aldrig har ansett att de äldre måste flytta ut vid en eventuell renovering. Detta går helt på tvärs mot vad politikerna tidigare sagt. Det blir uppenbart att politikerna har förvrängt sanningen för att få igenom sina beslut om nerläggning av äldreboendet. Liknande fall har visat att sådana här boenden ofta omvandlas till migrantboenden.
Lars Bern ger sin syn på hur demokratin fungerar (eller inte fungerar). Röstandet på partier blir en väldigt opersonlig relation mellan de röstande och politikerna. Tidigare, innan partistöd infördes, var politikerna beroende av att hålla en god relation till väljarna. I dag finns inte detta incitament i samma grad. Man kan i dag ställa sig frågan om de politiker som styr oss verkligen är valda av oss. Visserligen finns personval men partierna har ändå väldigt stor makt över vilka politiker som i slutändan blir våra ledare.
I Kalmar fick Fredrik Reinfeldt 100.000 kr för en timmes föredrag. Vid en titt på Alla Bolag framgår det dock att detta bara är en spottstyver jämfört med hans övriga inkomster. Han blev efter sin roll som statsminister anställd som rådgivare på Bank of America. Lars Bern anser att de rikliga arvoden som utgått därifrån till Reinfeldt är att anse som efterskottsbetalning för väl utfört arbete i linje med globalisternas intresse. I jämförelse med hur korruption sker i utvecklingsländer, där transaktionerna sker under rådande mandatperioder, blir denna sorts postkorruption svårare att upptäcka.
