Svenskarna är inte medvetna om förändringen. Katerina Janouch i del 1 av Lördagsintervju 89

I detta program intervjuar Mikael Willgert Katerina Janouch, författare och samhällsdebattör. Detta är första delen av två.

Katerina kom till Sverige som tioåring med sina föräldrar. Hon arbetar som journalist och författare och romandebuterade 1993. Idag driver hon en egen webbtidning och ett eget bokförlag som hon startade när hon kom ut som samhällsdebattör och samtidigt bröt med sina tidigare bokförlag.

På den tiden var inte polariseringen så grov i Sverige. Men samhället förändrades och så även mitt politiska intresse, säger Katerina. I familjen i Tjeckoslovakien fanns det starka nationella tankegångar. Jag har alltid varit för nationalstaternas egen identitet, att bejaka sin kultur och historia. Den mångfald som olika länder har, har ju gjort världen till en så färgstark plats, fortsätter hon.

Katerina anser att tidigare invandring till Sverige har påverkat landet i positiv riktning, men efter att migrationen blev så destruktiv i slutet av 90-talet så skapades en kraftig demografisk förändring. Massinvandring från kulturer som är diametralt motsatta svensk kultur är ett stort problem, till skillnad från invandring från europeisk arbetskraftsinvandring i mindre skala.

Jag är extremt känslig för alla slags inskränkningar i människors frihet, i yttrandefriheten och demokratin säger Katerina. Så snart en stat börjar styra hur människor ska tänka och börjar straffa människor som framför kritik, inför censur, åsiktspoliser med mera, så börjar förändringen, jag såg det väldigt tydligt.

Just invandringsfrågan har varit en väldigt polariserande fråga. Men det är viktigt att man får ifrågasätta utan att betraktas som suspekt. Viktigt att man sätter sig upp mot en maktfullkomlig stat som vill toppstyra människor. Har man upplevt detta en gång så har man det med sig.

Katerina har minnen från Tjeckoslovakien och sin barndom där. Hon minns hur kulturen ströps, åsikter förbjöds och människor som var missnöjda med den förda politiken avskedades från sina arbeten. Telefoner avlyssnades, hemma fanns en avlyssningsapparat i väggen och grannen bredvid hade upplåtit sin bostad till säkerhetspolisen för att de skulle kunna bevaka familjen, och speciellt hennes far som betraktades som dissident.

Skolan propagerade för att kommunismen skulle uppfattas positivt på alla sätt, men Katerinas far uppmärksammade henne på vad som var lögner och hjärntvätt. Jag har blivit vaccinerad säger Katerina, och vet precis hur det fungerar. Jag såg hur vi blev bevakade på grund av min pappas åsikter, hur män fanns utanför bostaden och spanade. Vid ett tillfälle tog in honom på förhör utan förvarning. Vi visste inte när han skulle komma tillbaka, eller om han skulle komma tillbaka.

Majoriteten av tjeckerna var mot kommunismen och ockupationsmakten, men många gav sitt tysta samtycke eller samarbetade med makthavarna.

Sverige har ökat med 1,4 miljoner människor sedan 2000, varav 80 procent är från Mellanöstern och Afrika och har helt andra värdegrunder och normer. Det är en enorm förändring i ett så litet land. De är till stor del heller inte självförsörjande. Idag sker en stor del av invandringen genom anhöriginvandring, och det svenska folket är inte medvetna av omfattningen av detta, då politikerna hellre talar om att asylinvandringen har minskat något. Hon säger vidare att detta får fortsätta trots att vi inte har tillräckliga resurser, Utvecklingen kommer av dysfunktionell politik, och Sverige kan betraktas som vanskött. Delar fungerar fortfarande, men som helhet blir det en annan bild.

Debattklimatet i Sverige är präglat av taktiken som är vanlig i det totalitära samhället, att man använder sig av nedsättande ord för att tysta sina meningsmotståndare. Det är effektivt, eftersom samtalet bryts och meningsmotståndaren tvingas att försvara sig. Laddade epitet gör människor rädda. Men om debatten är tystad offentligt så säger människor desto mer då de är i privata sammanhang. Om alla människor som på tu man hand säger att de håller med mig skulle säga ifrån offentligt, då skulle Sverige inte se ut som det gör, säger Katerina.

Vi måste agera mot problemen i samhället. Sluta slösa med offentliga medel. Vi har fattigpensionärer men skänker enorma summor till andra länder.

Det har kommit massor av förslag för att komma tillrätta med problemen, men det mesta har bara förkastats. Är man rädd för att stöta sig med vissa grupper?

Sverige behöver en ny regering!

Missa inte del två av intervjun.