Fjärde statsmakten med Lars Bern om klimatskrämseln som får oss att satsa fel.

I programmet ger vi ett antal exempel på områden där klimatskrämseln som får oss i Sverige att satsa fel. 

Företagsledare som snöar in på klimatet, viktiga frågor om miljön och matförsörjningen som inte hanteras, risk för matbrist, satsning på biobränsle som leder till skövlade regnskogar och slutligen frågetecken kring avfallshanteringen. Vi diskuterar också den bedrövliga kompetensen hos våra makthavare, särskilt i frågor som gäller naturvetenskap.

Vi börjar med att kommentera exempel på den snedvridna diskussionen om klimatet i medierna och att det faktiskt lönar sig för läsarna att kontakta sina medier för att trycka på..

Lars Bern berättar att han efter läsarnas påtryckningar blev kontaktad av Expressen, och att han hänvisade till den mest meriterade klimatforskaren vilket gav upphov till artikeln med Lennart Bengtsson.

Vi kommenterar också ett mail från publicistklubbens ordförande Anna Hedenmo som säger att klimatfrågan är färdigdiskuterad. Lars Bern tycker det är förvånande, dels för att publicistklubben borde främja debatt och dels eftersom vetenskapens kännetecken är den ständigt pågående debatten.

Vi går vidare och kommenterar artiklar i Dagens Industri, DI, där PM Nilsson har en helsides ledare om att jorden har blivit grönare, precis som Lars Bern tidigare påpekat. PM Nilsson går dock som katten kring het gröt när han nästan helt går förbi orsaken, nämligen att koldioxidhalten har ökat.  

DI Har en mängd artiklar om hållbarhet där bland annat H&Ms VD Karl-Johan Persson menar att deras viktigaste miljöfråga är att minska koldioxidutsläppen. Även Scanias VD är inne på samma spår vilket är ytterligare exempel på att dagens företagsledare enligt Lars Bern okritiskt jamsar med det han kallar domedagssekten om klimatet.

Det finns en risk att våra svenska företagsledare snöar in på den extrema klimatalarmism som bara råder i Sverige medan resten av världen fokuserar på riktiga frågor. 

Att klimatskrämseln får företag i Sverige att satsa fel blir en risk särskilt för de svenska bolag som säljer globalt.

I USA har nu Donald Trump satt igång en utredning för att ge en allsidig belysning av klimatfrågan, vilket inte skett tidigare.

Lars kommenterar Maria Wetterstrands utredning om biologiskt flygbränsle och pekar på två problem. Det är direkt olämpligt att hon gör en utredning som direkt berör hennes egna ekonomiska intressen som aktieägare.

Dessutom är biobränslet nästan helt beroende av importerade ämnen som framställs genom skövling av regnskog. Detta ökar paradoxalt nog koldioxidutsläppen.

Han menar att beslutsfattarna inte kan räkna på fundamentala storheter och saknar kontakt med verkligheten vilket har förgiftat det svenska debattklimatet. Detta är en följd av att vi har fått en politisk klass som är helt obildad, särskilt inom det naturvetenskapliga området.

Vi går vidare och diskuterar ytterligare en fråga där skrämseln för klimatet får oss att satsa fel, nämligen vad som händer med vår matproduktion och hur detta påverkar vår hälsa. Den ensidiga fokuseringen på klimatfrågan gör att jordbruket och viktiga frågor kopplade till jordbruket inte finns med på beslutsfattarnas radar.

De gigantiska industrijordbruken som etablerats i vissa delar av världen har ökat den globala jordbruksproduktionen enormt. Det finns dock stora problem kopplat till denna typ av jordbruk. Det är monokulturer som kräver stora mängder skadedjursbekämpning vilket gör att viktiga insekter utrotas. Dessutom utarmas jordarna. Lars Bern oroar sig för att jordarna successivt blir mindre fruktbara så att ökningen av den globala jordbruksproduktionen avtar eller att produktionen tvärtom minskar.

Det svenska jordbruket kan inte konkurrera med industrijordbruken i länder med mycket sol och vi har inte heller tullar eller annat som skulle kunna skydda jordbruket. Detta gör att det svenska jordbruket på sikt försvinner. Det gör i sin tur att vår självförsörjning krymper än mer.

Skulle vi få en global missväxt är det risk att vi står utan mat. Missväxt skulle kunna ske när som helst till följd av ett större vulkanutbrott exempelvis. Lars Bern menar att vi återigen borde lägga upp beredskapslager som gör att vi klarar oss minst ett år.

Vi går över till att diskutera ytterligare ett område där klimatskrämseln riskerar få oss att satsa fel nämligen avfallshanteringen.

Först diskuterar vi hur avfallssorteringen gör att våra plastpåsar kan hamna i havet. Slutsatsen blir att detta sannolikt är en följd av att plasterna sorteras ut och samlas in utan att det finns tillräcklig återanvändning eller avsättning.  Därför skickas plasten iväg till avlägsna länder där den helt enkelt dumpas i havet. Det skulle sannolikt vara bättre att förbränna plasterna ihop i sopförbränningen och där utvinna värmeenergin för produktion av el.

Ett annat område som reser frågetecken är insamlingen av matrester som används för produktion av biogas. Frågan blir varför vi inte får betalt för matresterna om de är värdefulla. Det är också märkligt att kostnaderna för att bli av med soporna hela tiden stiger trots att sopsorteringen enligt påståendena ska leda till att man tar hand om värdefulla beståndsdelar.

--------------

Stöd Swebbtv på olika sätt:

- Skicka dina tips eller förslag på "inskickade klipp" till info@swebbtv.se

- Göra översättningar av program till engelska. Skicka mail om du är intresserad

- Se alla våra program på vår hemsida www.swebbtv.se och berätta för andra

- Stödja ekonomiskt på Swish 123 535 86 92 (OBS Nytt), eller bankgiro 147-0558.

Du kan också donera direkt eller som månadsgivare på bankkonto 9235-229 1186 (9235 är clearingnummer).

Stort tack för ditt stöd!!!