I detta program får vi återigen träffa Roger Richthoff för en uppföljning från det senaste programmet (om Sveriges beredskap från 28 april 2020 och Lördagsintervju 21) som han var med.
Richthoff som är riksdagsledamot för Sverigedemokraterna är också talesman för partiet i försvarsfrågor. Då Coronaviruset är aktuellt så tar samtalet sin början i hur Sveriges beredskap varit för denna pandemi. Roger är mycket tydlig då han ser att det största problemet är bristen på krisledning. De styrande politikerna har inte intresserat sig för att en sådan är nödvändig. I stället har man blivit tagen på sängen och låtit folkhälsomyndigheten vara den instans som i princip fått leda landet. Detta har skilt sig från hur andra länder agerat där politikerna axlat en mer framträdande roll.
När det gäller den försvarsberedningen som Roger Richthoff är involverad i så har den blivit något försenad på grund av Coronapandemin. Ett av målen för försvarsberedningen som löper fram till 2025 är delmålet Värnkraft som innefattar den militära delen.
Värnkraft har blivit beslutat om tidigare men nu framkommer att de medel som behövs, inte finns i budgetplaneringen. Roger Richthoff påtalar att antingen måste budgeten ökas eller så måste kraven som innefattas i Värnkraft helt enkelt sänkas. I annat fall sker en fördröjning så att Värnkraft inte blir fullt implementerad förrän efter 2030 anser Richthoff. Sverigedemokraterna vill att budgeten för försvaret skall vara 2% av BNP. Efter 2025 borde det höjas till kanske 2,5% enligt Richthoff. Som det har varit har kapaciteten för försvaret halkat ner väsentligt från var det borde vara, därför behövs kraftigt höjd budget.
Med den plan för försvaret som SD har blir flyget uppgraderat, nya radarsystem samt vapenuppgradering för marinen kommer att genomföras. Men även arméns brigader kommer att få förstärkning i form av nya logistikförband. I samband med den nedrustning som skett de senaste decennierna har en rad förmågor hos armén försvunnit. Roger Richthoff som själv arbetat i armen på brigadnivå har själv sett hur nivån på förmågan hos försvaret sjunkit.
När Roger Richthoff får frågan hur hotbilden ser ut för Sverige så säger han att för militären så betraktar man hot utanför landets gränser. Men i praktiken gäller det Ryssland och den stora anledningen menar han var annekteringen av Krimhalvön. Men sedan har också en allmän militär upprustning skett i Ryssland de senaste decenniet. Det har även skett i Baltikum och Polen. Man kan konstatera att det sker en allmän upprustning i vår närhet. Detta har lett till att politiker i flera partier har vaknat upp och börjat fundera på Sveriges försvarsförmåga.
Sveriges nuvarande försvarsminister Peter Hultqvist (S), tog beslutet att börja upprusta försvaret på Gotland för några år sedan berättar Richthoff. Sverigedemokraterna skulle i längden vilja ha ett försvarsförbund med Finland men hur Finland ställer sig till detta är inte riktigt officiellt känt ännu.
Richthoffs personliga tankar kring detta är berättar han, att än så länge då Sverige inte har någon egen försvarsförmåga att tala om är förmodligen inte Finland speciellt intresserade. Sverige skulle i nuläget endast fungera som en slags fripassagerare och Finland skulle ensamt stå för försvarsförmågan. Även om Sverige har ett skapligt flygvapen så saknar vi adekvat skydd mot kryssningsrobotar vilket i praktiken för vårt flygvapen osäkert då det lätt kan slås ut på marken innan det hinner användas.
Sverigedemokraternas mål för armén är att upprätta tre brigader (ca 15.000 soldater) i ett första steg. I jämförelse kan Finland som aldrig lagt ner sin värnplikt mobilisera hundratusentals soldater. Roger menar att Finland tog efter mycket av Sveriges strategi och tänkande då vi fortfarande stod på topp i försvarsförmåga. Därför kan vi nu också se, i samband med Coronapandemin, att de har en helt annan förmåga att möta kriser än Sverige i dag.
Rörande frågan vilka partier som ligger närmast SD i försvarspolitiken så har situationen förändrats sedan Reinfeldt styrde Moderaterna enligt Richthoff. I dag finns det en majoritet i ´riksdagen att närma sig 2% av BNP för försvarsbudgeten. Däremot finns det meningsskiljaktigheter om hur materialinköpen skall gå till. Sverigedemokraterna vill att materialet som skall införskaffas skall vara så nära Svensk industri som möjligt. Roger Richthoff påminner om inköpet av Patriot-robotsystemet som enligt honom är mycket dyrt och dessutom dåligt, som blev beslutat om. Sverigedemokraterna var starkt emot det valet av system.