Lars Bern förklarar i detta program de internationella finansintressenas strategi, för att öka sina tillgångar och sitt inflytande i Sverige och andra delar av världen.
USA har precis utfört en attack mot Iran vilket visar att USA anser sig ha rätt att gå in i ett annat land och mörda en för dem misshaglig person. I Sverige, liksom i andra europeiska länder vågar inte regeringarna kritisera USA trots att det är ett uppenbart brott.
Lars Bern menar att USAs syfte är att störta regimen i Iran som för övrigt är ett av världens oljerikaste länder. Lars menar vidare att det är ett beställningsarbete från de rika oljeföretagen i USA. Man kan säga att den amerikanska oligarkin helt enkelt inte accepterar suveräna staters rätt till full disposition av sina egna naturresurser. Detta mönster i amerikansk utrikespolitik har vi sett upprepas gång på gång. Exempel på detta är också USA:s agerande i Venezuela som också har stora oljefyndigheter.
Även Ryssland med sina enorma naturrikedomar är ett område som den amerikanska oligarkin gärna skulle vilja exploatera. Rysslands president Putin är naturligtvis helt medveten om detta och vidtar därför lämpliga mått och steg för att sätta stopp. Där har vi nog den främsta anledningen till västerländska mediers avoghet till Putin, eftersom dessa ägs eller styrs av samma oligarki.
USA har utfärdat ett förbud mot att bygga klart det ryska företaget Gazproms gasledning Nord Stream 2, som skall gå mellan Ryssland och Tyskland. Det schweiziska företag som lagt ut rören har nu lytt förbudet och upphört med arbetet. De bolag som inte underkastar sig USA och lyder kommer att utsättas för lämpliga repressalier av USA. Lars berättar apropå detta att Ryssland nyligen öppnat världens största pipeline till Kina. Även andra ryska olje-och gasprojekt pågår just nu.
USA försöker få europeiska länder att istället köpa flytande naturgas från USA via sjöfart, men priset är då ca 50 % högre än vad Ryssland kan erbjuda. Återigen, påpekar Lars Bern, ett exempel på hur amerikanska storföretag tillåts att helt sätta agendan för hur USAs utrikespolitik bedrivs.
Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni har kommit med ett utspel om subventionerade bostäder för utsatta grupper, vilket i praktiken innebär att invandrare har förtur framför svenskar. Det är tveksamt om liberalerna kan få acceptans för så stora ytterligare satsningar på dessa grupper. Exempelvis budgeterade Arbetsförmedlingen 15 miljarder kronor som är öronmärkta enbart för nyanlända.
Diskussionen går över till skatter som förändrats. Bensinskatten upp 15 öre och höjd trängselskatt i Stockholm. I vår kommer skatt på plastpåsar. Lars anser att alla dessa punktskatter som införs eller höjs är ett sätt att höja den totala skatten utan att behöva röra inkomstskatten som är mer synlig. Angående nämnda trängselskatt så tidigarelägger man den även på morgonen till kl 06.00 som är en tid långt innan köer hunnit bildas.
Lars redogör för olika globalistiska intressen. Privatiseringar av nationellt ägda vattenverk nämns som ett exempel. Den pågående diskussionen om privatisering av Arbetsförmedlingen är ett annat. Bern menar att Annie Lööf driver detta på uppdrag från de kontakter hon hade på sitt möte med Bilderberggruppen. Genom privatiseringarna minskar den demokratiska kontrollen som istället går till bolagens styrelserum.
Som exempel på kopplingen mellan den i dag aktuella klimatfrågan och globalismen nämner Lars Bern utsläppsrätter. Målet är att alla naturresurser ska prissättas så att de kan handlas med såsom koldioxid, vatten och till och med gener. Ett annat exempel på globalisternas önskemål är elektrifiering av bilflottan vilket innebär att många köper ny bil och att enorma investeringar i infrastruktur måste göras för elförsörjningen. Investeringarna kommer leda till ökad belåning vilket är ytterligare ett mål för de internationella finansintressena.
Eftersom klimatfrågan måste drivas globalt leder den till att makt lyfts upp till EU och FN som till stora delar kontrolleras av de internationella finansintressena.
När det gäller globalisternas koppling till massmigrationen och varför de driver på den, kan man konstatera att den gett en ökad belåning av fastigheter och i kommunerna. Den driver ner arbetarlönerna och den ökar omsättningen. Allt detta är sådant som ligger i linje med de internationella finansintressena.