Klimatfrågan-vår tids nya religion Avsnitt 1. IPCC som agitatorisk instans

I detta Swebbtv Embedded får vi möta energisystemexperten Elsa Widdings i första delen av hennes filmserie där hon konstaterar att vi fått en ny religion - klimatfrågan.

Swebbtv Embedded är en programform där vi sänder utvalda program från våra samarbetspartner.

Klimatet- vår tids nya religion?

IPCC som agitatorisk instans

IPCC inrättades på initiativ av oroade miljömedvetna forskare som ville få politiker att vidtaga åtgärder för att minska utsläppen av fossil koldioxid. Uttalanden av ledande representanter för IPCC tyder på att man ansett sig ha till uppgift att propagera för de alarmistiska budskapen snarare än att bedöma dess vetenskapliga hållbarhet. Denna agitatoriska inställning framgår speciellt tydligt av följande citat av miljöbiologen och klimatologen Stephen Schneider år 1989 när han säger följande:

“To capture the public’s imagination … we have to offer up scary scenarios, make simplified dramatic statements and make little mention of any doubts we might have. Each of us has to decide what is the right balance between being effective and being honest”
För att fånga allmänhetens uppmärksamhet… måste vi lägga fram skrämmande scenarios, göra förenklade dramatiska uttalanden och inte göra någon notis om de eventuella tvivel som vi har. Var och en måste bestämma vad som är rätt balans mellan effektivitet och ärlighet.
Schneider tillhörde den kärngrupp inom IPCC:s ledning som författade de sammanfattande syntesrapporterna för politiker. Han fortsatte också att arbeta aktivt inom IPCC fram till sin död år 2010. Inför 2009 års klimatmöte i Köpenhamn förklarade han i en intervju att det inte finns någon objektiv vetenskap, och betecknade sig själv som aktivist.

Schneider känner sig etiskt förpliktigad att agitera enligt sin alarmistiska övertygelse för att befria världen från ett katastrofhot. Det här är väldigt viktigt för han är nog tyvärr inte ensam.

Det är detta etiska dilemma Schneider anser att varje forskare har rätt att lösa genom att inte skilja tro från vetande utan försöka få gehör för sin trosövertygelse genom oärlighet. Hans uttalande ger sken av en anstötlig övermänniskoattityd: Vi som besitter den rätta insikten kan tillåta oss att vara oärliga och skrämma eller lura mindre vetande; annars kanske de inte har vett att dra samma slutsatser som vi.

Skeptiska forskare har inte haft vett att dra samma slutsatser som alarmisterna. Men det var inte forskarnas syn på dom vetenskapliga problemen Schneider ville påverka. I stället hade han ett politiskt mål. Han var inställd på att så effektivt som möjligt sprida det alarmistiska budskapet till allmänheten, dvs. till politiker, mediarepresentanter och vanligt folk. Och då tyckte han att det var tillåtet att luras genom skrämsel, överförenklingar och oärlighet. Schneider har utan tvekan varit en av de mest inflytelserika personerna inom IPCC. Den aktivistiska inställningen i citatet ovan genomsyrar de senaste tre IPCC-rapporterna, speciellt de politiskt betydelsefulla sammanfattningarna för beslutsfattare.

Man kan säga att det alarmistiska budskapet framhävs och förstärks genom vilseledande presentationer och bedömningar. Och syftet är att alltså att skapa opinion för alarmisternas politiska åsikter snarare än att allsidigt belysa det vetenskapliga kunskapsläget.

Det är viktigt att få politiker att förstå att det vetenskapliga kunskapsläget vad gäller klimatfrågan är långt ifrån liktydigt med det alarmistiska budskapet.

Ide, manus och presentation: Elsa Widding

Filmning och redigering: Ulf Gabrielsson