Johanna berättar om sina hjälpbehov och att hon är mycket besviken på politikerna. Nu undrar hon var alla hennes inbetalda skattepengar har tagit vägen.
Johanna Carsbrant är 38 år och har blivit nästan helt blind i vuxen ålder på grund av en ärftlig sjukdom.
De första åren efter sjukdomens utbrott var hon oerhört deprimerad på grund av sjukdomen och nära att ta sitt liv.
Hon behöver ha ledsagare så fort hon ska gå ut för att uträtta sina ärenden, men hon upplever att biståndshandläggarna är mycket återhållssamma med ledsagningstimmar. Hon har begärt fler timmar men när hon gjorde det blev resultatet det motsatta. Antalet timmar minskades med 4 timmar till 20 timmar ledsagade i månaden.
Hon berättar att biståndshandläggaren har föreslagit att hon ska lösa sina behov genom att ta hjälp av grannar och andra frivilliga.
Johanna menar att det finns dyrbar behandling som hon hade hoppats på, men som är svår att få tillgång till. Hon har inte heller råd att lösa ut medicin hon får utskriven.
Hon undrar var alla hennes inbetalda skattepengar har tagit vägen. Hon känner sig väldigt besviken och provocerad över att man i Sverige inte prioriterar de egna medborgarna. Det känns som att politikerna trycker ner gamla och sjuka och gör allt för att inför andra länder framstå som goda
Se också våra program Fjärde Statsmakten nr 26 och 27 om omvandlingen av boenden för äldre till migrantboenden.