Detta program handlar om Sveriges geopolitiska utveckling mot klansamhälle. Geopolitik handlar om den sociala och ekonomiska kopplingen till geografin.
Hans Jensevik inleder med att tala om urbaniseringen i Sverige. Han går sedan över till att behandla en ytterligare förändring som innebär att Sverige kan utvecklas mot att bli ett klansamhälle.
Ännu under mitten av 1900-talet hade landsortskommunerna ett lägre kostnadsläge och lägre löner för att kompensera för att transportkostnaderna generellt var högre. I början av 70-talet skapade man en socialbidragsnorm som ledde till att socialbidragen blev lika stora i hela Sverige. Detta medförde att en socialbidragstagare kunde få högre disponibel inkomst än en arbetare, vilket tvingade upp lönerna på landsorten.
Dessutom lockade arbetsförmedlingen arbetarna in till städerna med sysselsättning och bostad i miljonprogrammet. Även studenterna flyttar in till städerna. Istället har antalet invandrare ökat i landsortskommunerna som har fått ett överskott av gamla och personer som behöver försörjningsstöd.
Nästa stora förändring skedde på 90-talet då Göran Persson införde Robin Hood-skatten vilken medförde att kommunerna inte längre har någon större vinning av att kommuninnevånarna har arbete och goda inkomster.
Det enda sättet att öka skatteintäkterna är att öka antalet invånare eller att höja kommunalskattesatsen. Detta har lett till försämrat företagsklimat i många kommuner eftersom den typen av satsningar inte lönar sig för kommunen. Istället satsar kommunen på saker som ger röster eller ökat antal invånare oavsett försörjning.
Hans Jensevik anser att vi behöver två förändringar:
1. Ta bort socialbidragsnormen
2. Återför de kommunala skatteintäkterna till kommunerna
Vi går över till att diskutera nästa stora demografiska förändring som handlar om trenden mot klansamhällen i Sverige. Jensevik har arbetat som nationalekonom i Zimbabwe och förstod att klansamhällena ser helt annorlunda på territorier, gränser och äganderätt. Klanledaren bestämmer över klanens mark. Det finns ingen individuell äganderätt till mark i klanen.
Hans berättar att klanerna har unga män som fungerar som en polisstyrka som håller koll på klanens område. Ofta är det denna grupp som kallas för gängbrottslingar men är i själva verket en del av klanen och dess intressen.
Vi ser ett klipp från Uppdrag Granskning där Ilmar Reepalu konfronteras med ungdomar som förklarar att han går på deras gata. Hans berättar att klanernas polis dömer ut omedelbara straff utan rättegång. Han säger att polisen har förlorat våldsmonopolet och det gör också att det är farligt eller till och med olämpligt att vittna mot brottslingar i klanerna.
Han lägger skulden för den negativa utvecklingen på politikerna. Han menar att de invandrade klanerna betraktar oss svenskar som en klan. Klanerna kan vara uppdelade på olika platser i Sverige och ändå hänga ihop. Vi kommer in på frågan om vilken betydelse det kan få att de invandrade klanerna begraver sina anhöriga i Sverige.
Hans får frågan om vad han tror om utvecklingen men han avböjer att ge sin bild av framtiden. Var och kan själva göra sin bild. Han menar att vi har vår sisa chans att få ordning på situationen i nästa val som han menar är ett ödesval.