Se alla program här >>>
I detta program får vi höra kreditanalytikern Magnus Stenlund berätta om vad EU:s stödpaket omfattande 750 miljarder euro kommer att få för effekter på Sverige. Han anser att detta stödpaket kommer att binda Sverige hårdare till EU och göra det mycket svårare att lämna unionen om vi skulle vilja det. Därför bör Sverige använda sitt veto för att stoppa hela stödpaketet.
Samtalet tar sin början kring ledarartikeln i Dagens Industri 18 juni: ”Sverige bör kliva fram och ta ansvar”. Med det menas att Sverige bör ge pengar till EU:s fond som gåva och inte hävda att det är lån. Detta så att fonden i sin tur kan ge pengar till länder som Italien. Men Stenlund påpekar att Italien har mycket lägre skattetryck än Sverige och om de har problem med sin budget borde det första steget vara att höja sin skatt.
Det är knappast rimligt att Sverige ska höja sin skatt för att vara med att bidra till gåvopengar till Italien. Dessutom kan man ifrågasätta den brådska som tillsynes påtalas. Normalt sätt skulle en fråga som detta behandlas under en femårsperiod så att alla konsekvenser noggrant kunde belysas.
De som är för förslaget anger den extraordinära situationen på grund av Coronapandemin, men Magnus påtalar att de ekonomiska effekterna av detta stödpaket vida överstiger de ”naturliga” ekonomiska effekterna efter pandemin. Stödpaketet är något som Sverige får dras med länge. Så som fallet varit i Sverige med s.k. temporära skatter visar det sig att det är väldigt svårt att bli av med dem när de väl införts.
Att Tyskland och Frankrike är så positiva till Stödpaketet menar Stenlund beror på att dessa länder styr mycket i EU och därför ser att EU intensifieras då de ser till att forma EU så de vinner fördelar därav. Sverige skulle för att finansiera sin del av stödpaketet behöva ta stora lån som sedan skulle löpa med ränta.
Ju mer lån Sverige har, ju mera tvungen blir landet att följa internationella politiska överenskommelser för att inte straffas med förhöjd ränta.
Informationen om EU:s stödpaket har generellt varit dålig i de medier som borde bevakat frågan, däremot har det framkommit att ett toppmöte i frågan hölls på midsommarafton. Brådska p.g.a. Corona tycker inte Stenlund känns trovärdigt utan det är något annat som ligger bakom menar han. Om nu Sverige lånar upp hundratals miljarder för att sedan skänka bort genom regeringens beslut är det ett oerhört drastiskt agerande.
Magnus Stenlund kan dock inte se att regeringen skulle kunna förhindras eller ställas till svars för detta då Sverige saknar lagar och en konstitutionsdomstol som skulle kunna ingripa. Detta har vi sätt bevis på genom andra lagstiftningar som gått emot lagrådet men som ändå genomförts.
När det gäller de inhemska stödpaketen som gått till bl.a. restauranger så har Magnus Stenlund tidigare varit skeptisk till hur nyttiga de är för samhällsekonomin. Det föreligger en slags sekretess där det inte är transparent hur dessa pengar används. Stenlund berättar att LO nu angett att det skett en tjugoprocentig permittering och att pengarna används som en slags arbetslöshetsunderstöd.
De stora skulder som Sverige nu behöver låna upp, tillsammans med de krediter som redan finns genom den privata skuldsättningen genom bostadslån, ger en mycket instabil situation påtalar Stenlund. Å ena sidan finns en risk för bankerna att gå om kull, å andra sidan finns det en risk för hyperinflation om belåningen fortsätter.
På frågan vilket scenario som verkar mest sannolikt säger Stenlund att han inte vet. En av anledningarna till svårigheten att gissa rätt är att marknaden har kommit att agera allt mer irrationellt. Oavsett vilket scenario som kommer utspela sig så kommer trenden med allt större skillnader i förmögenhet att fortsätta menar Stenlund. Redan i dag är Sverige det land i Europa med störst spridning i förmögenhet berättar han.
De svängningar på börsen som förekommit i närtid menar Magnus Stenlund är svåra att förklara utan att inbegripa artificiell intelligens. Han menar att de algoritmer som används idag gör att det blir mycket svårt att förutspå vissa rörelser.
Magnus Stenlund är väldigt skeptisk till hur regeringen använder sig av bruttonationalprodukten som mått på framgångsrik politik. Han beskriver att det förekommer flera sätt att beräkna BNP och att det ger stort utrymme för förleda befolkningen genom att växla mellan dessa. Ett bättre mått är då att titta på exportsiffrorna som är svårare att manipulera med. Antagligen är det så att de stödpaket som regeringen lånar ut räknas med i BNP, kanske till och med två gånger berättar Stenlund.
