Se alla program här >>>
Vi diskuterar tilldelningen av hyresbostäder och hur det är möjligt att stora delar av samhällen har ändrat befolkningssammansättning på bara några få år.
Hur kan detta ske samtidigt som bostadskön kan vara 10 år eller mer? I programmet konstaterar vi att det finns två köer, en för infödda och ett snabbspår för migranter.
Med i studion är Oscar Overgaard, som redogör för de svar han fått från olika kommuner på frågan hur de hanterar bostadssituationen.
De dokument vi talar om finns länkade längst ner i artikeln.
I många kommuner finns idag två bostadsköer, den vanliga bostadskön samt en kö för nyanlända.
Kommunen har ett visst antal bostäder som de har tillgång till och kan ge ut direkt, så kallade sociala bostäder. Bosättningslagen kom till 2015 i samband med migrantvågen. Den innebär att kommunerna måste ta emot nyanlända, oavsett kapacitet och bostadssituation. Lagen omfattar personer som fått uppehållstillstånd och de som är anhöriginvandrare. Inte arbetskraftsinvandring.
Vissa kommuner har löst bostadssituationen genom att tillhandahålla bostadsrätter och villor som de köpt, för att kunna följa bosättningslagen.
När det gäller hyresrätter kan kommunerna disponera exempelvis tio procent av de lediga bostäderna i det kommunala beståndet.Socialtjänsten delar sedan ut dessa. Hur hanteringen ser ut och vilka som får bostäder är sekretessbelagda uppgifter.
Dianagården är ett vård och omsorgs-boende som 2015 fick förbud för användning till omsorgsverksamhet, med stöd från ett otydligt regelverk som hänvisade till arbetsmiljö och utrymme för personal. Idag står det tomt, men planerna är att det ska bli seniorboende. Under en tid användes det som migrantboende efter att de gamla hade avhysts.
Det finns en hel del exempel på äldreboenden som förvandlats till migrantboenden. I samband med att bosättningslagen trädde i kraft så hävdades det att många äldreboenden var i dåligt skick säger Oscar.
Modulhus och attefallshus har byggts till migranter för miljardbelopp. Många kommuner har sagt att enklare boenden inte är aktuellt då det inte skulle främja integrationen. Bosättningslagen ställer inga speciella krav på standarden för migranternas boenden. Moderatstyrda kommuner tillåter ofta en lägre standard medan socialdemokratiska kommuner vill ha en högre.
Etableringsperioden är två år, men flera kommuner erbjuder bostäderna på obestämd tid. En del som flyttar ut efter etableringsperioden återvänder sannolikt till sina hemländer men kan fortsatt vara skrivna i Sverige.
Den lägsta bostads-standarden är reglerad i FN konventionen. För hemlösa finns en ”tak-över-huvudet-garanti”, vilket kan vara en säng på ett härbärge. De kan också fångas upp av socialtjänstlagen.
Unga i Sverige har svårt att hitta bostad idag, de omfattas inte av några rättigheter annat än ”tak-över-huvudet-garantin”.
Om du som tittar har mer information om hur socialtjänsten och kommunens bostadskö fördelar lägenheterna får du gärna höra av dig till oss och berätta. Vi har meddelarskydd.
Dokument
Bosättningslagen i Sveriges kommuner1.49 MB
