Se alla program här >>>
Lennart Matikainen tar upp polisens situation med fokus på tillståndet före och efter omorganisationen 2015 i Möte med polisen Daniel, som har arbetat som polis sedan 2002. Han har en bred erfarenhet och har arbetat mycket med fokus på gängkriminalitet inom SGI (Särskilda gänginsatser) främst i Botkyrka och Södertälje.
Daniel berättar om sin väg in i polisen. Varför valde han yrket och vilka drivkrafter fanns för att välja yrket. Han anger med en blick i backspegeln att han idag inte hade valt yrket med tanke på hur situationen ser ut idag.
Daniel beskriver hur ledning och samspel såg ut i början. Ledningen var mer hierarkisk där chefer kunde slå näven i bordet. Enligt Daniel något de unga poliserna idag inte skulle klara av. Det som beslutades gällde och det var mer raka vägar mellan beslut och verkställande. Arbete och balans mellan arbetstid och fritid var sundare.
Daniel berättar om den första försämringen 2008, där det fattades nya beslut som försämrade läget för polisen. Då demonstrerade poliser, när OB - ersättning blev sämre och arbetstiderna försämrades. Daniel vittnar om hur ledningen genomgående inte lyssnat på den enskilda soldaten på golvet. Han beskriver polisen som en statlig koloss med ett blankettvälde, där timmar gick åt till att skriva dokumentation. Det var kårandan som fick poliserna att stå ut.
Daniel berättar om skarpa lägen, där han varit närvarande vid skottlossning. Karriärmässigt började han som radiobilpolis i söderort och vidare till SGI. Han medverkade vid tillslag i Södertälje och berättar om skjutningar mot vittne i polishuset som startade polisinsatser mot nätverken. Han anger att denna tid var den bästa tiden i hans karriär.
Daniel berättar om brottsutvecklingen. Han berättar om hur det på korta avstånd kunde vara skilda världar, från hyfsat lugn till laglöst land. De lyckades skapa mer lugn via starka insatser och stora tillslag av vapen och narkotika. Han ser att det inte skulle vara lika lätt idag när kriminaliteten eskalerat.
Vi pratar om omorganisationen som sjösattes 2015 vid den tid som Daniel arbetade som chef. Daniel beskriver hur poliser sa nej till omorganisationen, medan ledningen sa ja. Poliserna insåg tidigt att det skulle bli centraliserat, mer toppstyrt och fråntagande av makt för polischefer. Daniel beskriver hela processen som ett rent kaos och vi jämför våra upplevelser av den. Polisen och organisationen hamnade i totalt gungfly. Enskilda poliser drabbades både hälsomässigt och familjärt.
Daniel beskriver hur stressen slog ut honom och gav varaktiga men, med en stroke 2019. Vi samtalar om hur avvecklingen påverkat polisen fram till idag, där polariseringar skett inne på stationerna då civilanställda tagits in med betydligt högre lön än tjänstgörande polis. Den politiska styrningen har ökat inom organisationen. Daniel ser hur det brett funnits ett starkt ogillande mot polisen. Poliser har en lång utbildning och ett utsatt arbete, men lönerna hålls låga. Kraven har sänkts på poliselever som gör att de inte hänger med i utbildningen. Många väljer då att sluta utbildningen. Det är en ung generation som har en helt annan syn på vad som är viktigt. Vi jämför även skillnaden på ledning och chefer före och efter omorganisationen, där demonteringens effekter blir klarlagda.
Vi samtalar slutligen om vad Daniel ser skulle behöva göras för att återställa organisationen och göra arbetet mer effektivt och mer attraktivt framåt. Det blir tydligt hur ledningen måste börja lyssna på poliserna och följa deras råd, för att ha en chans att rätta till organisationen.
