Se alla program här >>>
Representanter för "Nej till vindkraft på Ripfjället" berättar i detta program om hur kommunen samverkar med stora utländska vindkraftsbolag för att etablera enormt stora vindkraftverk i bygden.
I Malung - Sälens kommun har en folkomröstning om detta hållits där majoriteten sa nej, men det är något som kommunledningen inte vill respektera.
Vi diskuterar också att Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet vill ta bort kommunernas rätt till veto mot vindkraftsprojekten.
Med i studion är uppropets Arne Söderbäck, Ester Koster, och Per Lundgren.
Allt började 2019 med ett informationsmöte, med kommunalrådet, det tyska bolag som var inblandat, samt de boende.
Kommunalrådet sade sig då inte ha någon information, men Arne lyckades på egen hand komma över ett avtal mellan kommunen och det tyska bolaget från 2014, samt två tilläggsavtal från 2017 och 2018, inget av dessa var diarieförda på kommunen.
Arne kontaktade kommunalrådet som åter igen hävdade att inga avtal fanns. Då han förstod att Arne hade kommit över avtalen så menade han att det inte var han som hade signerat dem, trots att hans underskrift fanns på båda tilläggsavtalen.
Ester berättar att en förening skapades, för att kunna genomföra en folkomröstning. Kommunalrådet motsatte sig detta och hävdade att en SIFO-undersökning vore bättre. En sådan gjordes också, och det framgick att 60 procent var mot och 40 procent var för vindkraft.
Per berättar att det tyska bolaget är ett av flera utländska bolag som exploaterar Sveriges naturtillgångar. Även svenska bolag, som Vattenfall är aktiva vad gäller vindkraften. Detta är oroande säger Per. Det är den lilla människans kamp mot stora ekonomiska intressen.
Då vattenkraften byggdes ut i Sverige för hundra år sedan fick de som drabbades på något sätt, en ekonomisk ersättning av exploatören. Detta gäller inte idag när vindkraften byggs ut. Däremot får kommunen pengar eftersom det byggs på kommunal mark, och av dem delas 25 procent ut till de boende. Villkoret är då att man inte får vara emot vindkraften.
När omröstningen skedde fick ja-sidan 44 procent och nej-sidan 52,5 procent. I Malungsfors röstade många nej, där finns 400 fritidshusägare som kommer att få en värdesänkning på sina hus.
Byggnadstillstånden är en lukrativ bransch. De köps och säljs med stora vinster till utländska företag. Då ett sådant utfärdats så stoppas alla markägare att förändra sina bostäder och marker. Det kan handla om en gäststuga, eller att stycka av en tomt.
Varför säger man då ja till detta? Jag tror det beror på okunskap säger Ester. Man känner inte till konsekvenserna.
Vindkraftverken kan bli upp till 290 meter höga och 203 verk är planerade. Standard för avstånd till bebyggelse är 800 meter.
Hur gick omröstningen då? Majoriteten sade ju nej. Men kommunalrådet räknade och kallade sedan till presskonferens. Han menade att majoriteten sagt ja till förslaget, eftersom han räknade in alla som inte röstat, till ja-sidan.
Media har velat blåsa upp detta till något som det inte är säger Arne. Vi är oense men det är inte sådana stridigheter som de vill få det att låta. Men politikerna vill inte prata med oss om detta. Media undviker också ämnet. Jag skrev till 267 reportrar i hela landet säger Ester. Ingen hörde av sig. Hur fri är svensk journalistik i den här frågan?
Förr fanns ett intresse säger Per. Men när journalisterna började belysa de negativa aspekterna så fick de munkavle på sig. Idag värnar tidningarna om de ”gröna annonsörerna”, och de är många.
Vindkraften har en ojämn produktion och kan inte regleras, men den säljs på samma börs som den med garanterad produktion. Den är ”snyltaren” säger Per. Den kräver att de andra ska sänka sina intäktsramar och bara producera när inte vindkraften kan. Därför sitter man med fasta och rörliga kostnader från andra elproducenter. För den enskilda konsumenten har priserna gått upp rejält och fortsätter öka snabbt. Elnätskostnaden är betydligt större än själva förbrukningskostnaden.
Vindkraftverken har stora blad som är 150 meter långa. När de behöver bytas ut säljs de på en andrahandsmarknad och hamnar utanför vår kontroll vad gäller miljöaspekten. I början var verken på cirka 70 meters höjd men idag är de upp mot 300 meter och passar därför inte på de befintliga fundamenten. De nya fundamenten till de nya verken kan bestå av 2000 m3 betong som dessutom är armerad. Det är förknippat med stora kostnader om de ska tas bort. En kostnad som i slutändan hamnar på markägaren.
Vi jobbar för ett bättre beslutsunderlag säger Ester. Man kan se att motståndet sprids över hela Sverige, säger Per. Politikerna borde passa sig så detta inte blir en kamp mellan stad och land. Det tror jag inte någon önskar.
