I detta program diskuterar vi om populism är någonting dåligt. Jan Tullberg förklarar också några viktiga demokratiska principer.
Populism kommer av det latinska ordet populus – som betyder folk och är ett begrepp som ofta används nedsättande.
Men varför skulle en politik som appellerar till folket och det som är folkligt vara något dåligt. Jan Tullberg förklarar att detta är en retorik som handlar om spänning mellan eliten och underklassen som ju släpps fram genom demokratin.
Statsvetarna har numer börjat instämma i den populistiska kritiken som handlar om att det demokratiska projektet inte fungerar som det var tänkt.
Statsvetaren Sverker Gustavsson skrev i en debattartikel i DN att det efterkrigsdemokratiska projektet till stor del inte har klarat sina mål. Men statsvetarna törs inte komma fram med sin kritik, kanske av rädsla att förlora anslag.
Vi har ju fått Januariöverenskommelsen som är ett exempel på att politikerna försöker runda folkviljan. Detta är kanske dessvärre en naturlig utveckling av demokratin där de styrande inte vill bli störda av folkviljan.
Motvikten mot denna utveckling är enligt Jan att hålla fast vid några principer för demokrati.
- Responsivitet, dvs folkets representanter skall representera folkets åsikter.
- Pluralism vilket innebär att olika åsikter ska få förekomma parallellt utan att tryckas ner censureras eller smutskastas.
- Parlamentet bestämmer, inte den djupa staten. Maktcentra såsom militär, byråkrati, kyrka och domarkår har rätt att argumentera mot folkvilja, regering och parlament men skall i slutändan lyda parlamentet.
Jan Tullberg utvecklar dessa principer i programmet och beskriver läget inom statsvetenskapen och diskussionen där avseende det som kallas populism.