Se alla program här >>>
Oskyldigt dömda – Lördagsintervju 80 med författaren Thérèse Juel om rättssäkerheten i Sverige.
I det här programmet får vi träffa frilansjournalisten och författaren Thérèse Juel som i snart 15 år engagerat sig i hur svenska domstolar kan döma oskyldiga medborgare till långvariga fängelsestraff och hur svårt det är för den drabbade att senare få upprättelse genom att bli beviljade resning i målet.
Thérèse Juel är uppvuxen ur den kulturhistoriska myllan tillsammans med sin mormor, den välkända sångerskan, journalisten och radiorösten Karin Juel och med sin mamma Inger Juel som var skådespelerska. Thérèse Juel har själv spelat in flera skivor och gjort oräkneliga turnéer runt om i landet. Parallellt med sin musik har hon alltid arbetat som frilansjournalist. Förutom att under 29 år producerat och programlett program på Sveriges Radio har hon skrivit oräkneliga artiklar för såväl veckopress som dagstidningar.
Thérèse Juels engagemang för oskyldigt dömda väcktes för snart 15 år sedan. Det var en bekant till henne som stod åtalad för våldtäkt. Med en fullmakt från mannen fick hon möjlighet att gå igenom polisens förundersökningsprotokoll och upptäckte då flera punkter som borde blivit utredda till hennes bekants fördel. Tingsrätten ansåg att den anmälande flickan i målet var trovärdig och dömde mannen till fyra år i fängelse. Tillsammans med mannens försvarsadvokat skrev hon några månader senare en debattartikel. Både hon och advokaten blev nerringda av människor som upplevde att de befann sig i liknande situationer.
Det blev vändpunkten i Thérèse Juels liv. Trots idoga försök att väcka debatt i ämnet rättsosäkerhet och att det finns män i våldtäktsmål som blir dömda på anmärkningsvärd låg bevisning, blev hon istället betraktad som att hon var något som ”katten släpade in”. I ett försök att förstå det rättsliga systemet började hon läsa fristående kurser i juridik. Idag har hon 166 högskolepoäng. 2010 kom hon ut med boken Fällda för sexövergrepp – om rättsfall i Sverige. Några år senare kom hon under 2,5 år att på heltid arbeta som utredare på advokat Björn Hurtigs advokatbyrå Hurtig & Partners. I höstas kom hon ut med sin andra bok i ämnet - Dömda om rättssäkerheten i Sverige. Till skillnad mot sin tidigare bok, där hon med respekt för de dömda männen enbart citerade ur domskrivningar och förundersökningsprotokoll, denna gång öppet redovisar alla sina källor med 248 fotnoter.
I programmet diskuteras risken för polisers tunnelseende med respekt och hänsyn till den anmälande och drabbade kvinnan. Men vad händer om kvinnans eller barnets anmälan om övergrepp är falsk? Åklagares rådande objektivitetsplikt tas upp. Även hur viktigt en försvarsadvokaters arbete är och de problem som kan uppstå när de inte får betalt för nerlagda arbetstimmar. Återkommande i programmet tas även problemet med värdering av bevis upp.
En annan programpunkt är rådande tjänstemannaansvar. Vad är JO och vilken respons kan en medborgare få när en anmälan till JO lämnas in?
Sedan hösten 2017 ligger dokumentärfilmen Döms oskyldiga i Sverige – en film om rättsstaten Sverige på Youtube. I den medverkar Thérèse Juel och några av de fall hon skriver om i sin bok Fällda för Sexövergrepp. I filmen medverkar även en kvinna som när hon var 16 år gammal falskt anklagade sin pappa för att han skulle ha våldtagit henne. I programmet pratar Mikael Willgert och Thérèse Juel om de problem kvinnan haft senare i livet när hon genom flera resningsansökningar försökt få Högsta domstolen att bevilja ny prövning av målet mot hennes pappa. ”Varför trodde man på henne när hon ljög och nu när hon talar sanning vill ingen tro henne?”
Frågan varför det är så svårt att få resning berörs. Enligt forskning har det visat sig att bland de dömda som ansöker om resning i brottmål är det mindre än 1 procent som beviljas. Ett av problemen är att Högsta domstolen, som är den högsta juridiska instansen i vårt land, själva anser att de främst ska syssla med prejudicerande frågor och inte med bevisvärdering. Samtidigt är det just värderingen av bevis som lagts till grund vid de tidigare underrätternas beslut.
