Se alla program här >>>
I denna onsdagsintervju samtalar Lennart Matikainen med författaren och samhällsdebattören Petrit Latifi. Petrit Latifi är uppväxt i Borås och har sett förort och segregation utvecklas under sitt liv. Hans familj flydde från Balkan och historien om övergrepp finns förankrat i Petrit. När Petrit beskriver hur människor med utländsk kultur ser på den svenska som misslyckad är det nog många som nickar instämmande. De svenskar som har uppmärksammat att vi som folk har blivit likgiltiga till vår egen existens är inte ensamma. Invandrarna här i Sverige ser också. Han vägrade att komma tillbaka till Sverige på grund av rädsla för utlämning till USA vilket gjorde att han blev tvungen att hålla sig undan från rättssystemet under många år.
Att det är svenska pojkar, svenska flickor och svenska åldringar som misshandlas, våldtas och rånas är ingen slump. De har ingen klan som står bakom dem och omedelbart, om en oförrätt begåtts mot dem, vedergäller brottet. Eller skymfen mot klanen. En gång i tiden var även Sverige ett land där klaner rådde och skötte rättvisan. Sedan blev vi civiliserade och skapade en stat med ett rättsväsende som tog hand om detta.
Under 800 års tid har graden av klanrättvisa minskat successivt i vårt land. Genom krig, svält och andra umbäranden har dock ett visst mått av klanrättvisa dock levt vidare till för en tid sedan. Idag år 2020, med 200 års tid av fred i vårt land och med en socialdemokrati som i princip varit statsbärande i 100 år är den svenska klanrättvisan helt borta. När människor med klankultur bosätter sig i Sverige kan de ta för sig av landet. För det är ju tomt. Det finns ingen annan klan där.
Den stat som efterträdde klanerna i Sverige har inget som helst intresse av att värna de svenska människornas existens. Staten är numera uppbyggd av myndigheter och institutioner med politiska agendor om hur vi ska rädda klimatet och få en mångfald av kön och etniciteter på alla platser i landet. Då finns det inte utrymme att värna det svenska folket.
När Petrit Latifi talar om skillnader i verklighetsuppfattning mellan svenska individualister och de nya klanmedborgarna förstår man att vi svenskar har problem nu. De inflyttade migranterna tänker inte alls bli svenskar. Varför skulle de det? Dels har de en egen klan som de älskar och anser är den bästa på jorden och dels är ju den svenska helt livsoduglig. Till och med de svenska ledarna ogillar sitt folk så mycket att de vill byta ut det.
Även om svenska nationalister själva kan göra denna analys så blir det ännu tydligare att få höra om att det är en helt vanlig naturlig syn hos de nya migranterna. Petrit beskriver den ideologiska gegga bestående av kommunism, kulturmarxism och postkolonialism som helt tagit över tänkandet i landet. Det spelar ingen roll om man väljer socialdemokraterna eller moderaterna, de är alla helt troende i den ideologi som tagit landet dit det nu är. Det gäller inte bara i migrationsfrågan utan även i synen på familjefrågor. Migranterna är vaccinerade genom sin klan.
På dem biter inte den feministiska regeringens åtgärder för att göra män och kvinnor lika. Inte heller är alla lika mycket värda, utan klanmedlemmar är alltid värda mer än andra. Mot dessa ska individualistiska svenska individer kämpa. Det kommer naturligtvis inte att lyckas. Om svenskarna inte snarast börjar se sig själva och agera som en klan. Som många andra ser Petrit Latifi inte speciellt muntert på situationen för svenskarna just nu.
Det är uppenbart att allt för få ser problemen som bara blir värre och värre. Det stora flertalet svenskar har dålig förmåga att se framåt och dessutom bryta tankemönstret de fått genom mainstream media och skolgång. Men samtidigt gör sig verkligheten påmind. Det blir svårare att få vård i Sverige. PISA-resultaten sjunker. Allt fler bilar brinner på parkeringsplatserna.
När en medlem i klanen endast behöver ett svagt rykte om en möjlig skymf för att agera, är flertalet svenskar så hämmade att de inte agerar även då deras dotter blivit våldtagen och mördad. Men många svenskar har ändå vaknat och insett att något måste göras. För svenskarna är det ovant att börja tänka i termer av klan för att skydda sig. Dessutom är den svenska staten som inte vill skydda sitt eget folk direkt fientligt inställd till svenskar som börjar gruppera sig. Tids nog kan nog svenskarna i högra grad börja se sig som en klan. Men först måste det bli värre tror Petrit Latifi.
