I denna andra del av Fjärde statsmakten 47 talar Mikael Willgert med Magnus Stenlund om uppkomsten av fastighetsbolaget SBB och händelserna kring Ilija Batljan, stödpaketen till företagen, och vår ekonomiska framtid.
Magnus går in på historien med Ilija Batljan som misstänks för insiderbrott. Det finns stora risker med att väldigt snabbt låna stora pengar och bygga upp stora fastighetsbestånd som hans bolag har gjort.
Magnus drar paralleller till Carl-Eric Björkegren som gjort snabba pengar på stor belåning och uppblåsta fastighetsvärden. Lånen fås ofta genom goda kontakter på storbanker. SBB har sannolikt fått fördelaktiga kontrakt med kommuner bland annat tack vare Ilija Batljans politiska goodwill och bakgrund som socialdemokratisk lokalpolitiker. Magnus förklarar att vårt ekonomiska system under ett antal år har premierat den som kan låna medan den som sparar har missgynnats.
Bankerna är väldigt känsliga för kreditförluster. Om ett bolag likt SBB går under får det mycket stora konsekvenser för banksystemet. Om bankerna tar stora förluster så måste de minska sina balansräkningar i snabb takt - det blir en omvänd kreditexpansion.
Den extremt låga räntenivån tvingar småsparare in i högriskinvesteringar. Bankkonton och räntefonder med låg risk ger en mycket liten avkastning, ofta mindre än inflationen, och man knuffas då in i placeringar med betydligt högre risk, vilket i slutändan ofta leder till stora förluster.
Magnus berättar även att han avslöjade att de officiella sysselsättningssiffrorna inte stämde. Det mörkades i pressen att det var han som upptäckte detta p.g.a. hans politiska hållning.
Han berättar att en anledning till den låga inflationen de senaste åren är att Kina har producerat billiga varor åt resten av världen. Men nu flyttar mycket av produktionen ut ur Kina. Det kan innebära en kraftig ökning av inflationen.
Samtidigt finns en risk för stora krascher i tillgångspriser vad gäller fastigheter och aktier. Detta är ett alternativt scenario där vi kan få negativ inflation (deflation).
Vi står alltså inför en oviss framtid där vi kan mötas av antingen hyperinflation eller deflation. Vilket av dessa scenarier som faktiskt kommer att utspela sig är idag oklart.