Därför demonstrerar jag inte 1 maj

För Socialdemokraterna är det heligt att demonstrera 1 maj. De samlas och skriver sina plakat över de orättvisor de förfasar sig över, i allefall förfasar sig över 1 maj. När jag var medlem och aktiv fritidspolitiker inom Socialdemokraterna, var det inte bara jag som då tyckte att 1 maj demonstrationen inte fyllde nått syfte.

Jag minns min tid i Socialdemokraterna och plakatskrivandet som underhållande och som ett nödvändigt ont, men jag får erkänna att jag deltog i max fyra 1 majtåg.

Trots att jag då var aktiv i Socialdemokraterna försökte jag undvika dörrknackandet, ros-utdelning, hålla varandra i handen när man sjöng kampsången internationalen och  deltagandet i 1 maj demonstrationen. Jag hade även svårt att delta i utåtriktad verksamhet för att få fler medlemmar och vid val. Det kändes som om att jag inte riktigt hade övertygelsen om att Socialdemokraterna var det de sa sig vara - solidariska och värna om välfärden. Därför kändes det fel att medverka till att få fler medlemmar till Socialdemokrater. Jag kunde inte förmå mig själv övertyga någon om att bli aktiv eller medlem. 

Jag har tänkt mycket på vad det var som gjorde att jag ändå höll mig kvar, trots den gnagande inre känslan av hyckleri och att Socialdemokraterna inte är så "goda" som de försöker få oss att tro. Jag minns min inre dialog där jag kom med olika försvar, så som att försöka förändra Socialdemokratena inifrån och att det minsann fanns bra sossar. Jag tvingade mig själv att stå ut, och jag var så indoktrinerad att jag försvarade Socialdemokraterna vid olika sakfrågor fast jag visste att det var fel. Jag försvarade Mona Sahlin och allt hon gjorde. Det var egentligen inte Mona som försvarades, utan hon var Socialdemokrat och det var det som försvarades.

Socialdemokratin fick inte befläckas. Vi skulle utåt vara perfekta och bilden som skulle upprätthållas, var att Socialdemokrater aldrig gör nått fel, utan det är alltid andras fel.

Ställ dig frågan när hörde du en Socialdemokrat erkänna sina brister och fel senast? När hör du Socialdemokrater erkänna att deras politik haft och har negativa konsekvenser? Det gör du inte, utan det du får höra är att det är alltid alla andras fel - mest de högerextremas fel. 

The Tipping point för mig till att lämna Socialdemokraterna, var efter en utbildning vi hade i Skaraborg som handlade om hur vi skulle bemöta Sverigedemokraterna i en sakdebatt. Vi medlemmar och aktiva Socialdemokrater uppmanades på det mötet att vi inte skulle ta en sakdebatt med Sverigedemokraterna, för den kunde vi inte vinna då SD är så retoriskt skickliga. Vi skulle istället vända debatten - manipulera debatten till att handla om ideologiska ställningstaganden i form av:

1. SD står inte upp för allas lika värde. 
2. SD har inte samma människosyn som Socialdemokraterna.
3. SD vill ha ett Vi och Dom samhälle.

Jag blev chockad mitt då älskade Socialdemokraterna som jag trodde var hederlig och som jag trodde värnade om demokratin, visade sig ha en ådra av demokratifientlighet. Jag trodde Socialdemokrater värnade om den viktiga och heliga dialogen/debatten.

Det tog ett par år till innan jag lämnade helt. Men de år jag var kvar kan nog Socialdemokrater som kom i kontakt med mig, vittna om att jag skrev provocerande debattartiklar, blogginlägg och motioner. Jag gjorde det för jag ville väcka dem och få dem att förstå att till vissa delar har Socialdemokrater skapat ett skräcksamhälle, som jag kallade det vid S-kvinnors förbundsmöte 2013 då jag var uppe och debatterade för de motioner jag skrivit till S-kvinnor. 

Idag är jag mycket kritiskt till Socialdemokraterna och deras beteende mot sina politiska motståndare, som främst är Sverigedemokraterna. Jag är kritisk till Socialdemokrater för deras beteende där de stigmatiserar och fulvinklar sin motståndare. Det är inget annat än ett antidemokratiskt beteende att falskt demonisera ett annat politiskt parti. Socialdemokraterna har förlorat sin inre kompass och det går att ta fram flera exempel på detta, men jag lyfter tre:

1. Vill inte utvisa, eller frånta våldsbejakande islamister medborgarskap eller tillgång till vårt välfärdssamhälle.
2. Står inte på arbetarens sida längre då de ljög för oss och påstod att invandringen skulle rädda våra pensioner och vara en vinst - sanningen är att nu höjs pensionsåldern och vi måste jobba ännu längre innan vi får njuta av vår pension - om vi ens överlever till pensionsåldern.
3. Inte ser den islamisering som pågår i vårt samhälle och trots att det inom islam är förbjudet med homosexualitet så värnar de mer om religionsfriheten.

Jag är ytterst besviken på Socialdemokrater som är en av de stora anledningarna till att vårt samhälle förändrats till det sämre. För mig är de grandiosa narcissister som bara tänker på sig själva för makten och pengarna. 

Nina Drakfors, Samhällsdebattör